Stäpp (över
ty. av ry. step), i ursprunglig mening grässtäpp, gräsdominerat
område nästan helt utan träd eller större buskar. Klimatet
är tempererat och blåsigt, med mycket torr sommar, kall men snöfattig
vinter och vegetationstid under våren och i viss mån hösten.
Typiska stäpper utbreder sig från s. Ukraina till Kazakstan, i
Mongoliet och nordligaste Kina samt i Nordamerika, där de kallas prärier.
Pampas i Argentina räknas också som grässtäpp, även
om klimatet där är betydligt vintermildare och fuktigare. Vissa
områden i bl.a. Ungern, Rumänien, Främre Asien, Andalusien,
Nordafrika och Sydafrika samt på östsidan av Nya Zeelands sydö
är också grässtäpper. Diskutabelt är om trädfattiga
gräsområden i tropikerna (som Llanos i Sydamerika) bör kallas
stäpp eller (hellre) savann. Geografer använder termen stäpp
för allehanda andra former av trädfattig torrvegetation, särskilt
s.k. buskstäpper med eller utan gräs, både tropiska, subtropiska
och tempererade (kalltempererade i Patagonien). Alternativt nyttjas benämningen
halvöken (eng. desert scrub) för de torraste.
Gräs, bl.a.
olika arter fjädergräs, och talrika örter på grässtäpperna
har i regel djupa rötter. Marken är bördig, både kalk-
och humusrik - mest typisk är svartjord, chernozem - och ofta starkt
bearbetad av grävande djur, särskilt olika gnagare. I övergångar
till halvöknar är jorden ljusare ("kastanjebrun") p.g.a.
lägre humushalt. I sänkor är den ofta salthaltig, och växtligheten
är då en helt annan. Det mesta av världens grässtäpper
är numera uppodlat (mest med vete), medan de torrare delarna utgör
betesmarker. Den vilda stäppfaunan är starkt tillbakaträngd.
Det gäller bl.a. bison, gaffelantilop, pampashjort, guanaco, vanlig nandu,
(vild)kamel, vildhäst, halvåsna och saigaantilop.
Källa: Nationalencyclopedin.com
